Olle goes emo!
Som alla vet är jag en rätt dramatisk person som gillar att uttrycka mig i ord. Här om dagen satt jag och skrev dikter och jag tänkte dela med mig av en av dom.
Den tolkas antagligen som emo men det är inte min tanke. Det är bara det att när jag tittar upp i himlen vill jag se så långt som möjligt. Att jorden är så liten men universum antagligen oändligt. Det är det oändliga som fascinerar mig, som får mig att bli intresserad. För någonstans där inne. Långt långt där inne vet jag att om det är oändligt så finns där en plats för alla. Ett ämne jag kan prata länge om, haha!
Kommentarer
Trackback
