yolivia

Som jag skrev tidigare har hela min dag varit fylld av lite allt möjligt. Först nu när jag satt mig ner fick jag tid till att tänka.

 

Du är i ett annat land. Du kommer antagligen hem på tisdag/onsdag och i så fall har vi inte setts på nästan en vecka? Ingen big deal. När du är hemma, då handlar allt om val. Vi väljer att ses. Just nu kan jag inte välja. Jag vill välja. Än så länge har jag lyckats tygla min saknad. Jag känner hur känslan redan börjat gräva sig ut med vassa naglar. Hur grävandet kommer åt ömma punkter och det hugger i magen. Det känns som att jag svalt en vilsen själ som gör allt för att ta sig ut men finner motstånd.

 

Imorgon blir det fart och fläkt. Redan 8:15 på morgonen ska jag vara hos doktorn. Ska kolla upp en annan sorts magknip. Har haft besvär sedan 7 juni, då vi fortfarande var nere i Tunisien. Någon dum bakterie som ligger och lurar. Senare kommer mormor och morfar och gör mig sällskap hela dagen lång. 

 

Den här bilden har jag när Fredde ringer. Bara för att han ser ut som en avslappnad, lagom varm pudding med hår som pekar käpprätt åt skogen. Antagligen är det bara jag som finner harmoni i denna bild.