yolivia

Just nu sitter jag inne och bara väntar. Jag väntar på ett besked som kan betyda livets största undergång för mig.

 

Jag tänker vara stark. Så stark som du är plus lite till. Du är min grund, min bas och det finns ingen på denna jord som betyder mer för mig än vad du gör.

 

Bryter ihop bara av att skriva detta. Jag blir arg över hur det kan gå till och hur orättvist livet är. Det enda som lugnar mig är min starka tro.

 

Allt som händer på jorden ska vi lära oss av. Enbart för att bli starkare. Vi alla har en varsin uppgift och många för bestämda stigar vi kan välja att gå. Vi och med "vi" menar jag anden, väljer just sin kropp av en anledning. En själ dör aldrig. Lika som att universum är för evigt.  

 

Många undrar vad meningen med livet är. Födas, leva, dö? Min teori är: Lämna aldrig den mänskliga kroppen nyfiken. Gaaah, det finns så mycket att se, att göra, att uppleva. Jag frågar mig själv ofta varför jag är så rädd. Rädd för att göra något stort.

 

Min teori kan sammanfattas på ett tio meter långt A4 papper. För allas bästa sätter jag en punkt här. En punkt på detta kapitel.