yolivia

För några månader sen hittade jag Vitnos stendöd i buren. I och för sig vart han 9 år. Mot slutet blev han så fruktansvärt dålig att jag hellre såg honom död än levande... Något sa mig att han skulle få det bättre någon annan stans.

Det här är helt otroligt och jag vet inte om jag riktigt har trott på teorin förr... men idag stötte jag på Vitnos, i en helt annan kaninkropp, svart päls. Jag och mamma var på zoo och skulle köpa kattsand. När vi va där inne va det som en självklarhet att jag skulle slänga en titt på kaninerna. Det va han, samma närhet, beteendet, ALLT! Den kaninen talade till mig, det kan inte ha varit någon annan än han...

Det där med att födas om på nytt, ibland har jag trott på de och ibland inte. Men från och med idag har jag ändrat syn på det hela. Det som gjorde mig så lycklig va att när ja stod och tittade på han kom en mamma och en liten dotter och pekade ut just han. Som en bekräftelse att han kommer hamna i en trygg famn!

Blir gråtfärdig bara av av att tänka på det, en lycka♥