yolivia

Två gånger den här veckan har jag drömt om att folk dör. Personer jag känner till väldigt väl. Jag tänkte skriva ner den här drömmen innan jag glömmer den helt.

Jag vaknade upp ganska sent. Hade sovit riktigt tungt under natten och inget lät mig bli väckt. Jag går ner till köket för att göra i ordning min frukost och ser något obehagligt där ute. Det hade snöat under natten så ett tunt lager snö va utspritt på hela gården. På marken ser jag konturer där en människa har legat, skidspår samt skidutrustning och en packad väska med kläder. Ingen människa, helt tomt. Jag fick senare veta att en person hade avlidit i väntan på min gård och blivit hämtad av ambulansen tidigt på morgonen.
Jag sneglade på min mobil och fick se för många missade samtal. Han som hade legat där på gården va Alex..

Drömmen utvecklade sig en aning och började om på nytt.

Den här gången befann jag mig i ett stort gammalt stenslott där jag och Svea bodde. Jag behövde ha full kontroll på vart Svea tog vägen då slottet var så pass stort att hon skulle försvinna för evigt om hon kom bort.
Det var regnstorm där ute och vinden yrde så pass att man kunde höra vinden tala och forma ett budskap. Någon var på väg. Portarna var låst där nere så den enda väg någon kunde ta sig in på var stenrummet högst upp i slottet.
Jag tog med mig Svea upp dit för att vakta. Det regnade in i det rummet och vinden viskade att någon försökte klättra upp för stenväggen.
När jag tittar ut ser jag Alex, blodig och arg för att jag lät honom dö på gården. Nu skulle han ge sin hämnd.
Då stenplattorna var hala på grund av allt regn slog han sig blodig flera gånger om. Men med all ilska och vrede han bar på lyckades han ta sig upp. Jag satt med Svea på det kalla stengolvet och fick se en blodig hand fästa vid slottets enda ingång. Jag lyckades få han att släppa taget.... och sen... GODMORGON!

En störd natt.