yolivia

En gång för nästan ett år sedan hände det som jag har gått och väntat på i flera års tid. Någon som såg mig. Någon som ville hjälpa mig upp från marken. Den där någon hette Johan Lindroth. Vi pratade på msn väldigt mycket och jag förklarade in i minsta detalj hur jag mådde. Varför gjorde jag det? Kanske för att det kändes skönt att prata med någon som inte visste vem jag var. Eller var det kanske på grund av att han faktiskt brydde sig och hjälpte mig galet mycket. Han gjorde allt och lite till.

Jag ställde frågan till mig själv. Varför vill någon ödsla så här mycket tid och energi på mig?

När jag äntiligen lyckats lämna helvetet och hittat en plats på jorden hade jag en längtan. Längtan efter kärlek!
Efter ett antal verkliga träffar med den där Johan Lindroth löd mitt motto så här: Satsa allt eller inget! Jag visste precis vad jag ville. Dela mitt liv med han och leva lyckliga i alla sina dagar. Ja tack!

Frågan var.. Tycker han om mig på det viset?

Det gick ett tag. Hela jag fylldes av glädje och värme så fort jag tittade på honom! Allt bra man kunde tänka på gånger tusen, inget kunde slå den lycka jag fick av Johan.

För varje dag som kom gick vi ett steg närmare varandra. Nu 8 snart 9 månader senare har jag levt livet som den mest belönade tjejen genom tiderna. Jag fick Johan! Vi har det bättre än vad jag någonsin har kunnat föreställa mig!

Ett liv med Johan, jag fick det <3