yolivia

Har varit till Brämmen två dagar i rad då det har varit toppenväder, skållhet sol och en galet het sand. Har blivit brunare än pepparkakan själv så jag njuter för fulla muggar.

Då jag ligger där och solar ser jag i ögonvrån hur min mardröm kommer gående mot mig. Min babe utan hår. Hjärtat stannade seriöst i någon sekund. Nerverna höll på att hoppa ur min kropp av ren förtvivlan... Fann och finner fortfarande inga ord.

Många tycker säkert att jag är helgalen men är det något jag lever för så är det att hålla på med hår. Att få fixa och trixa med hår. Få klippa det snyggt. Håret gör människans utsida. No more fix eller trix på babe. Mina fingrar skakar bara av att skriva det.

Inte mitt liv, ska lugna ner mig.

Här har vi en färsk bild från idag. Jonas dog i en ganska fräsig pose, (hans huvud håller på att explodera). Mamma ligger och bara mammar sig. Ingen kommentar till mig. I bakgrunden ser man den vanliga strandmiljön och en kille som precis slår en volt xD